Direktlänk till inlägg 31 oktober 2008

Peak Oil, del 1.

Av Anders Limes - 31 oktober 2008 10:22



Häromdagen kom Financial Times med årets möjligen absolut viktigaste nyhet: Världens oljeproduktion minskar nu med 9,1 % per år.

 

Nästan omedelbart publicerade IEA på sin hemsida en protest mot denna publicering.

 

Spelar det någon roll om oljeproduktionen minskar?

 

I allra högsta grad – vilket blir uppenbart om man sätter sig in i den s.k Peak Oil-teorin.

 

Peak Oil formulerades första gången 1956 av en geofysiker vid namn Marion King Hubbert, när han (som det skulle visa sig, korrekt) förutspådde att USAs oljeproduktion skulle nå en topp 1970, varefter produktionen skulle minska.

 

Hubbert kom fram till denna slutsats genom att först observera att mängden olja i en oljekälla är ändlig. Härefter noterade Hubbert att varje oljefält har tre faser i sitt produktiva liv: öppningsfasen, då oljekällan har ett positivt tryck, olja sprutar upp genom borrhålen, och fler borrhål ger en snabb ökning av produktionsvolym per tidsenhet.

 

Därefter följer en platåfas där minskande utbyte ur de äldsta borrhålen kompenseras av fler nyöppnade hål.

 

Oljefältets sista fas inträder då ingen mängd nya borrhål kan kompensera det minskande utbytet eftersom den utvinnbara oljan i källan börjar ta slut. Oljefältets produktion minskar.

 

I sin idealiserade, teoretiska form är Hubbertkurvan symmetrisk. Av en uppsjö geologiska, ekonomiska, etc. anledningar är ett givet fälts Hubbertkurva ofta inte precis så här symmetrisk. Om man adderar många oljefält närmar man sig dock den teoretiskt förutsagda kurvan, se här Norges oljeproduktion och det sammanhängade USAs. USAs kurva blir en annan när man adderar Alaskas produktion.

 

Det sista steget i Hubbertteorin är att addera världens samtliga oljefält, varvid Hubbert fick fram denna teoretiska kurva.

 

Toppen på kurvan kallas ”Peak Oil” – det är när världen oljeproduktion ”peakat”. Denna topp kan förskjutas åt höger eller vänster beroende på den totala mängd utvinnbar olja som existerar (se t.ex. här hur nya fynd av olja snabbt minskar), och den kan förskjutas uppåt eller nedåt beroende på hur intensivt denna olja utvinns.

 

Det är dock tveklöst så att Peak Oil kommer förr eller senare. Jämför här världens faktiska oljeproduktion med Hubbertkurvan.

 

Nå, säger vissa, detta spelar ingen roll i praktiken, eftersom vetenskapen kommer hitta ersättningar för oljan.

 

Eller? Låt oss ta en sekund att besinna vilken roll just Olja spelar för vårt samhälle här på planeten.

 

Först och främst är flytande petroleumprodukter - samtliga derivat av olja – den utan jämförelse billigaste, effektivaste och mest användbara energikälla mänskligheten någonsin har känt.

 

Betänk följande: varje dag konsumerar mänskligheten c:a 85 miljoner fat olja, d.v.s 13,5 miljoner ton. Ett enda sådant ton olja innehåller 38 GJ energi – dvs 10,6 MWh, en fantastisk mängd energi som t.ex räcker till att lyfta 2100 st 12-tonsbussar till toppen av Kaknästornet.

 

Uttryckt på ett annat sätt: normal mänsklig maxbelastning på ett arbetsprov brukar anges till 200 W. Energin i ett ton olja motsvarar 2200 dygns 24-timmarsarbete av en sådan maxbelastad människa.

 

Det innebär att vi i Sverige (som förbrukar 41 000 ton olja varje dag) har 91 miljoner sådana maxarbetande ”oljeslavar” till vårt förfogande – 10 stycken per invånare! Det är de som tyst bär oss i bilen och på flygplanet. Det är de som bär fram maten till ICA.

 

I USA (som förbrukar drygt 3 miljoner ton olja per dag) har varje invånare hela 23 st sådana slavar. Dygnet runt, alla dagar, i alla väderlekar. Kanske allra bäst: de har inget behov av kost, logi, eller sjukvård!

 

Priset är dessutom försumbart: med dagens dollarkurs och oljepris (65 dollar/fat; SEK/USD = 7,52) kostar ett ton olja – 2200 dygns heltidsarbete på maxbelastning – 3000 spänn, d.v.s en ”oljeslav” kostar helt överkomliga 1,40 kr per dag.

 

Här kan man besinna, att pyramiden i Khufu i Egypten krävde 30 000 slavars arbete i 23 år. Hur mycket olja motsvarar det?

 

Oljan är dessutom den bästa energibärare mänskligheten någonsin känt. Dess energitäthet – speciellt i raffinerade former som bensin, eller högoktanigt flygbränsle, är nästan utan motstycke. Detta är en av förutsättningarna för flygning.

 

Vidare: oljan är flytande i alla normala temperaturer, vilket gör att den mycket lätt kan utvinnas, transporteras, raffineras, etc. Inga ultratäta - och ultradyra - tankar (som för vätgas) eller komplicerade skyfflingsanordningar (som för kol) behövs.

 

Oljan har värmebeständiga kvaliteter som gör att den med stor marginal är det bästa smörjmedlet som finns, en förutsättning för all maskinteknik. Olja utgör basen för i stort sett all organisk kemi – d.v.s alla plaster, nästan allt gummi, alla kompositmaterial, den absoluta majoriteten av alla läkemedel, lösningsmedel, färgämnen, och en stor del av alla textilier.

 

Olja utgör även basen för den organiska kemi som framställer bekämpningsmedel. Dessa, tillsammans med den oljeberoende traktorn och den oljeberoende konstbevattningsanläggningen, samt det av olja och naturgas (som även den peakar inom kort) framställda konstgödslet, har möjliggort den s.k ”Gröna Revolutionen”, såväl som allt modernt jordbruk.

 

Så. Vi vattnar med olja, gödslar med olja, bekämpar ogräs med olja, skördar med olja, transporterar maten med olja på bildäck gjorda av olja som rullar på vägar byggda av olja (asfalt). Maten förpackas i olja och tas till ett köpcentrum för att bäras ut i en påse av olja till en bil som drivs av olja hem till plastbordet av olja där den konsumeras.

 

När man besinnar oljans alla fantastiska egenskaper – egenskaper som de facto möjliggjort den moderna eran – måsta man ibland nypa sig i armen för att komma ihåg att denna ofantliga rikedom, omöjlig att föreställa sig för alla våra förfäder, helt enkelt bara behöver pumpas upp ur marken. Gratis. Vilka ”alternativ” till oljan kan jämföras med detta?


Låt oss återkomma i ämnet inom kort. Tills dess, se dig omkring. Fundera över: vilka saker omkring dig är inte beroende av olja för sin tillblivelse eller transport till dig?

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Anders Limes - 25 oktober 2015 15:49

    Invandringen till Sverige slår, som bekant, alla rekord. Nedan tankar om detta.   1. Syfte   Vilket syfte invandringen har för våra ägare (”eliten”) finns det olika uppfattningar om. En gör gällande, att den drivande dynam...

Av Anders Limes - 9 juli 2015 11:30

Jag har varit borta från bloggen ett tag, som ni säkert har märkt.   Orsaken är, att jag har ägnat all min energi åt att istället bygga en framtid åt mig och min familj - genom att skaffa gård, djur, kunskaper, nätverk, osv är vi nu på en kurs so...

Av Anders Limes - 25 juni 2012 21:24

Det djupa och egentliga syftet med Euron - liksom med all skuldvalutor - är att möjliggöra bankirernas stöld av fokens egendom, som vi tidigare gått igenom. Vi minns även, att det bankirkontrollerade NATO med stöd av det bankirkontrollerade Sverig...

Av Anders Limes - 24 juni 2012 20:19

För inte så länge sedan tog jag ett spadtag i den hundraåriga rabatten av såpnejlikor. Det var svårt, tungt att komma nedåt med spaden, men efter mycket hackande lyckades jag bända upp en fyrkant jord. Och då såg jag orsaken till motståndet: he...

Av Anders Limes - 19 juni 2012 21:23

Stuxnet är samtidens bästa datorvirus. Det är helt enkelt en fantastisk skapelse, en tour de force i destruktivitet. Vi känner numera till en hel del om Stuxnet. Det är ganska stort för att vara ett virus, en halv megabyte, men det är sannerl...

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6 7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<<
Oktober 2008 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ limes med Blogkeen
Följ limes med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se