Direktlänk till inlägg 15 mars 2012

Valutan, del 3.

Av Anders Limes - 15 mars 2012 21:21


Staterna tog över sedeltryckarmakten, avslutade jag mitt senaste inlägg.


Det är inte hela historien – det är faktiskt mycket långt ifrån hela historien. Historien om vår valuta är oerhört komplex, sammanvävd av många trådar, ömsesidigt beroende av varandra. Guldsmederna slutade t.ex med guldsmide, och ägnade sig helt och hållet åt valutahantering, in – och utlåning, spekulation, och så vidare. De blev, kort sagt, vad vi idag kallar ”banker”.


Guldet som var valutans myntfot centraliserades i en centralbank, som ibland var nationell (som t.ex den svenska Riksbanken), och ibland var privatägd (som t.ex amerikanska Federal Reserve och brittiska Bank of England). Centralbankernas valutapolitik centraliserades till en centralbank för centralbanker, vid namn ”Bank of International Settlements”, BIS.


Det har varit väldiga krig, politiska mord, och intriger utan ände för att tillvinna sig makten att skapa valuta; denna makt har alltså genom större delen av mänsklig civilisations historia residerat hos stater. Idag finner vi en situation där denna makt i princip helt och hållet har övertagits av banker. Det finns en del viktiga och intressanta saker att säga om denna historiska, och fortfarande pågående, strid, men de måste tyvärr vänta till ett senare inlägg.


Vi sysselsätter oss nämligen först och främst med förklaringen: ”Vad är pengar”.


Vi berörde i förra inlägget kopplingen mellan en reellt växande ekonomi och en ökning av sedelmängden. Parallellt med detta ökade även mängden guld i centralbankernas valv, och man hade under lång tid en guldmyntfot motsvarande en betydande del av sedelmängden.


Sedan inträffade ett paradigmskifte. Industrialiseringen, vilken som sagt innebar ersättandet av mänsklig muskelenergi med fossil energi, öppnade en möjlighet till en exponentiellt reellt tillväxande ekonomi. Förutsättningen för en sådan var en, i samma takt, tillväxande valutamängd. Vilket gjorde att guldmyntfoten hastigt urgröptes, och slutligen övergavs helt.


Nästa steg kan beskrivas på två delvis komplementära sätt. Den ena beskrivningen är att samhället valde att låta efterfrågan på valuta styra utbudet, genom att decentralisera valutaskapandet till enskilda banker. Detta gjordes genom att tillåta dessa att skapa i princip så mycket valuta som efterfrågades. Bankerna kunde då, på plats i lokala ekonomiska miljöer, skapa den mängd valuta som ”behövdes”.


Den andra beskrivningen går ut på att bankerna kuppade till sig makten till ökat valutaskapande genom diverse ljusskygga politiska manövrer, för att inhösta större vinster från seniorage och ränta, samt att tillvälla sig resurser genom stöld genom inflation/seniorage och utmätning baserad på obetalbar skuld.


Jag tror att dessa två förklaringar är komplementära, som sagt. Om samhället inte haft något att tjäna på den nya ordningen, tror jag inte att bankerna lyckats genomdriva den. Jag tror vidare, att den nya modellen har varit en förutsättning för den ekonomiska tillväxt (med åtföljande befolkningsexplosion, miljöförstöring, resursuttömning och klimatkollaps) som vi sett de senaste 150 åren. Så vad var det för ny modell som infördes? Och hur kommer ”räntan” in i bilden?


Låt mig förklara.


I princip gick den nya modellen ut på att man ersatte den befintliga guldmyntfoten med en skuldmyntfot, vilken i kombination med den ovan beskrivna principen för fractional reserve banking (FRB) utgör kärnan av det skuldvalutasystem vi har idag.


För att förstå hur detta hänger ihop, låt oss tänka oss att centralbanken (CB) vill öka mängden valuta i omlopp med mängden V ny valuta. Nedanstående exempel talar om svenska kronor, trots att modellen inte exakt representerar svenska förhållanden på en liten detalj. Jag återkommer till detaljen nedan. Hursomhelst, följande inträffar:


1. CB köper statsskuldväxlar från staten för 100 kr. Statskuldväxlarna adderas till bankens tillgångar. Samtidigttrycker CB en 100 kr-sedel, och skickar den till staten som betalning. Observera - Detta är födelsen av den s.k "statsskulden" - så här skapas alltså "statsskulden"; en påhittad produkt av den påhittade skuldvalutan, lika imaginär som skuldvalutan självt. Libyen var, tills landets nyliga förstörelse, världens sista fria land: utan skuldvaluta och alltså utan statskuld


2. Staten sätter in de 100 kronorna på ett konto i en bank Z (valfri bank, men inte CB).


3. Z har nu 100 kr som skuld till staten, på ett av statens sparkonton. Enligt FRB-principen kommer staten inte hämta ut alla 100 kronor samtidigt. Låt oss anta att man bestämt att det räcker om bankerna har 10% av kundernas medel kvar ”i reserv” (analogt med de 50% vi talade om när vi diskuterade guldsmederna). Då kan Z låna ut 90 kr till lånekunder – bolånekunder kanske.


4. En bolånekund, Adam, lånar 90 kr. Adam köper en lägenhet för 90 kr av Beata, och pengarna förs över tillBeatas sparkonto på bank X (eller Z, det går naturligtvis lika bra).


5. Bank X har nu 90 kr, och kan låna ut 90%, alltså 81 kr till Casper som också ska köpa en lägenhet.


6. Casper köper en lägenhet för 81 kr av Doris, och Doris sätter in 81 kr på sitt konto i bank Y (eller X eller Z...).


7. Och så vidare...


Vi inser följande. Den slutliga valutavolymen V av en ursprunglig valutainjektion x från CB, med ett reservkrav på y (10% motsvarar alltså y = 0,1) ges i princip av formeln (a) nedan:


(a)

 

Här är en grafisk illustration av samma sak, valutaexpansionen till slutvolymen V. Denna blir alltså, med ett reservkrav på 10% och en ursprunglig valutamängd på 100 kr, hela 1000 kr.


   


Vi inser även ytterligare en sak. Skulden har expanderat exakt lika mycket. Den slutliga skuldvolymen S ges ju nämligen, naturligtvis, av formeln (a)s elaka tvilling, formeln (b):


(b)

   
 

Och här är en grafisk illustration av samma sak, skuldexpansionen till slutmängden S, 1000 kr även den:


    

Vi inser även en tredje sak. Och detta är det viktigaste, det helt centrala i alla diskussioner om skuldvalutan.


Vkan endast öka genom en samtidig exakt lika stor öknig av S. S däremot, tillväxer med ränta och tillväxer alltså exponentiellt i förhållande till V. Och vidare; när valutamängnden X kr används att betala skulden -X kr, sker följande: X + (-X) = 0. Det vill säga, skulden och valutan förintar varandra. Men, som sagt, mängden skuld (S) i världen genom räntan är alltid större än mängden valuta (V), vilket ger V + (-S) = Z där Z är i ständigt tillväxande...


Detta innebär alltså att varje skuldvalutasystem alltid, utan undantag, har en mängd skuld som är (långt) större än mängden valuta. Och vidare att skulden alltid, per definition, är fullständigt obetalbar


Och vidare, så har vi nu fått svaret vi sökte: vad är vår valuta? Vår valuta är skuld. Och varken "valutan" eller "skulden" äger någon egentlig existens.


Detta är kärnan. Det är också troligen den enskilt viktigaste saken att förstå i dagens värld.



Låt oss gå nu gå vidare, med ovanstående tunga sanning i medvetandet, med en länk till den privatägda amerikanska centralbankens (Federal Reserve) egen beskrivning av skuldvalutan. Här finns bl.a en snygg bild över valutaexpansionen, en bild som jag plankat ovan.


Det finns emellertid ingen motsvarande bild över skuldexpansionen, och lika lite finns där någon kommentar om det absurda och ohållbara i ett system med ständigt mer totalt obetalbar skuld. Detta är ett alltså ett illustrativt exempel på ”lögn genom utelämnande”.


Här är en länk till Cornucopias sammanställning över svensk skuld. Det finns tyvärr ingen angivelse av valutamängden (M3) i grafen, men denna är, enligt Riksbanken, idag ungefärligen 50% av BNP.


Och om du inte såg den, så jo, BNP är den tunna röda linjen långt ner i Cornucopias skuldgraf.


Låt oss nu införa två viktiga begrepp:


1)  Primärskuld = den skuld som skapas av banker (dvs entiteter med "banktillstånd" = valutaskapartillstånd) tillsammans med skuldvalutan, genom "banklån", som vi gått igenom ovan. Initialt finns som sagt V mängd valuta och S mängd skuld, där V = S. Men efter den första sekunden har S tillväxt pga räntan och vi har V > S, vilket gör primärskulden definitionsmässigt obetalbar, som sagt.


2) Sekundärskuld. All annan skuld, d.v.s skuld som inte skapas genom skuldvalutaskapande. T.ex Adam lånar ut 100 SEK till Beata. Sekundärskulden kan alltså betalas utan att valuta förintas - den är betalbar, och står för en viss del av den totala svenska skulden. Denna del är dock försvinnande liten i jämförelse, och jag tror inte ens att den medräknas i de skuldgrafer jag hänvisar till ovan. Dock, spelar detta mindre roll. Primärskulden är obetalbar och det räcker helt och fullt för vårt resonemang.


Det var allt för nu. Vi utvecklar dessa viktiga tankar i nästa inlägg.






PS. Detaljen jag nämnde ovan. Svenska banker har inte något reservkrav, d.v.s inget krav att behålla en andel av spararnas valuta i ”reserv” om någon skulle vilja hämta ut sina sparade pengar.


Vi har i Sverige faktiskt ”zero reserve banking”, vilket kan kännas principiellt ganska stötande för den som ”sparar” på ett bankkonto.


Vi har dock istället ett ”kapitalkrav”, d.v.s att banken måste hålla en del av sina egna tillgångar i reserv för att möta sådana här uttag. Effekten med avseende på ovanstående resonemang av ett kapitalkrav y är emellertid exakt den samma som effekten av ett reservkrav y. DS.



PPS. "Fiatvaluta" är ett vanligt uttryck för en valuta som saknar myntfot, och där värdet istället definieras via t.ex att man kan betala skatt med valutan. Skuldvalutan vi använder idag är ett exempel på fiatvaluta. DS.


Tillägg: Jag utgick som sagt frpn Federal Reserves beskrivning ("Modern Money Mechanics") när jag skrev ovanstående. Det visar sig emellertid att systemet i verkligheten är ännu sjukare än vad jag söger. I verkligheten ställer bank Z ut ett lån utifrpn sin (eller ngn värderares, t.ex en mäklares, eller en budgivning) bedömning av "marknadsvärdet" på ett objekt. Z skapar krediterna och skulden och affären utförs. Om Z därefter behöver kapitalisera sig ordnar de det i efterhand via t.ex RB. Termen x i ekvationerna ovan modifieras alltså i normalfallet utifrån de privata bankernas önskemål, INTE centralbankens.

 

Dock, sedan kraschen 2008 har centralbanker världen över, koordinerade av BIS, försökt avvärja en deflationär kollaps genom att öka x (kallat t.ex "Quantitative Easing") i försök att öka V och därmed upprätthålla priserna på diverse objekt - inte minst aktier etc på börserna har upprätthållit sina nominella priser p.g.a detta. Men - V ökar trots allt endast relativt långsamt, eftersom bankerna inte lånar ut, eftersom kreditvärdiga låntagare saknas när den reella tillväxen försvunnit p.g.a peak oil/peak evertyhing. Valutaexpansionsmaskinen hackar.


Vidare: Jag angav av y får ett direkt genomslag ("8% kapitalkrav ger ett y=0,08"). Det stämmer inte, verkligheten är långt värre: se detta inlägg för detaljer.


Dessutom: y bestäms som sagt via BIS. Nya regler (Basel III) håller på att implementeras, dessa kommer att ändra kapitaltäckningskravet på diverse komplicerade sätt, summan av kardemumman motsvarar dock en minskning av y, dvs en tilltagande inflation... ytterligare ett sätt att försöka upprätthålla V, alltså.


Avslutningsvis: Jag vill varmt rekommendera Superzekes kortfattade och Lincolns mycket omfattande genomgång av hur vårt valutasystem fungerar.

 
 
Ingen bild

Magnus L

15 mars 2012 23:03

I verkligheten fungerar det väl emellertid så att bankerna skapar sina krediter först, och senare ser centralbanken till att "kapitalisera" bankerna när kapitaltäckningen blir för låg?

Anders Limes

18 mars 2012 10:08

Ja, det är möjligt att du har rätt. Den exakta tids- (och rums-) ordningen gör emellertid ingen skillnad för resonemanget ovan. Men principiellt naturligtvis viktigt.

 
Ingen bild

Anders E

15 mars 2012 23:15

Ser bra ut detta. Mycket bra och pedagogiskt förklarat!

Ser fram emot kommande inlägg och diskussion kring själva "lösningen på problemet" och diskussion kring hur realistiskt det egentligen är. Antagligen måste vi långt ner i avgrunden innan det ens kommer att diskuteras på allvar på globalpolitisk nivå (om ens då).

Tycker exempelvis om själva grund idéen med med CO2 myntfot men har svårt att se hur det skulle fungera i praktiken.

Anders Limes

18 mars 2012 10:10

Tack så mycket! Jag kommer skissa upp mitt förslag i del 5. Jag tror emellertid inte att "globalpolitisk" nivå kommer vara speciellt fruktbar, vilket jag återkommer till framöver.

 
Ingen bild

Anders E

15 mars 2012 23:21

Också en diskussion kring hur man kan avreglera en avreglerad kreditmarknad (först och främst för privata banker) hade varit ett naturligt första steg hade varit intressant. Är det ens möjligt om det inte görs globalt?

Anders Limes

18 mars 2012 10:12

Att decentralisera är inte samma sak som att "avreglera". Och än en gång, att centralstyra valutan globalt tror jag inte på. Tvärtom tror jag vägen framåt genom oljekraschen endast kan vara möjig om vi väljer en väg av decentralisering, lokalsamhällen, minskad komplexitet, osv. Jag återkommer om detta i del 5.

 
Janne

Janne

7 april 2012 04:09

Hej Anders, en mycket intressant blogg du har.

Jag undrar om det inte är enklare att använda modellen som "Magnus L

Torsdag 15 mars 23:03" skriver om istället för multiplikatormodellen som du använder. Enklast beskrivet av Richard Werner här http://youtu.be/wDHSUgA29Ls

Om sedan utbetalningen av lånet skall göras till någon som har konto i en annan bank så sker det genom bankernas konton i RIX där de har sina centralbankspengar som de "bollar krediter" med. Enkelt förklarat här http://superzeke.wordpress.com/2011/12/06/ekonomerna-bluffar-hej-vilt-och-hur-de-gor-det/

Det borde vara enklare att se det så eftersom det egentligen går till så. Skall med intresse följa din blogg, det verkar bli mer och mer folk som skriver om detta.

http://superzeke.wordpress.com

Anders Limes

7 april 2012 17:32

Hej Janne! Tack!

Och tack för intressanta länkar. Jag har läst och sett videon och funderat en stund. Om jag förstår det hela rätt så är skillnaden i princip att jag antyder att CB bestämmer hur stor V ska bli, ffa genom att reglera x (y bestäms ju på högre nivå), genom att lägga ut kontanter "till salu" och hoppas att någon köper dem med t.ex obligationer.

Den bild som du och Magnus L ger är att CB istället alltid köper de obligationer som erbjuds, och alltså alltid trycker upp så mycket kontanter som efterfrågas. Att CB alltså låter x helt och hållet regleras av efterfrågan på V.

Er bild är tveklöst mer trovärdig. Jag kanske litade lite för mycket på hur Fed valde att måla upp mekanismen i sin text "modern money mechanics". Jag kommer inom kort skriva ett sammanfattande inlägg; jag ska se till att integrera er förklaringsmodell i det.

Tack för hjälpen. Hör av dig igen om det finns annat jag slirat på.

Bästa hälsningar,
Anders

 
Janne

Janne

8 april 2012 03:31

Hej igen

Ja multiplikator-modellen stämmer inte med verkligheten. Och det som stod på min blogg är en förenkling med kontanter inblandade. I verkligheten så är ju centralbankspengarna också digitala.

Så 97% av hela penningmängden i Sverige är "bank-krediter" som ställs ut till allmänheten på exakt det sätt som i Werners video här
http://youtu.be/wDHSUgA29Ls

De övriga 3% är "CENTRAL-banks-krediter" som används av bankerna via RIX för att cleara överföringar mellan bankerna och ingenting annat. Om en bank skulle "få slut på" sådana centralbankspengar så måste den "sälja av" t.ex en bostadsobligation eller annat värdepapper till Riksbanken (eller till en annan bank) för att få in lite centralbankspengar. Jag tror att du förstår hur jag menar.

Just det här har bloggaren Lincoln skrivit mycket om, t.ex här
http://parasitstopp.wordpress.com/2012/01/19/varfor-banker-inte-se-varandras-krediter-som-pengar-light-version/
och här
http://parasitstopp.wordpress.com/2011/12/13/darfor-kan-inte-bankerna-byta-sina-falskmynt-med-varandra/

Bra behandlat även i boken "Where Does Money Come From?" http://neweconomics.org/publications/where-does-money-come-from

Där den engelska versionen av detta med RIX förklaras
http://img7.imageshack.us/img7/2963/red1werner.jpg
och
http://img593.imageshack.us/img593/9719/red2werner.jpg

Enda gången som centralbankspengar förekommer utanför banksystemet är ju när vi tar ut kontanter. Inte undra på att bankerna vill ha ett kontantförbud. Varenda gång vi använder kontanter så tas ju dessa ifrån de 3% centralbankspengar som bankerna har.

http://superzeke.wordpress.com

Anders Limes

8 april 2012 17:28

Tack för det!

Dina 3% och Hassemans 4% här nedan är ju samma storleksordning, med olika metoder om jag förstår det rätt. Att min formel x/y inte stämmer beror möjligen på hur kapitaltäckning, riskviktning osv fungerar.

Jag ska läsa igenom allt du länkar till, men jag ska bort ett tag först.

Tack igen för intressant info!

Bästa hälsningar,
A

 
Ingen bild

Hasseman

8 april 2012 15:03

Hej Anders,
har läst igenom dina inlägg och gillar dina texter. Mycket av det du skriver är sådant som även jag funderar på.
Jag roade mig för några helger sedan med att räkna själv på hur stor del av penningmängden som var "skuldfri", och gjorde följande sammanställning:

"Vanliga mått på penningmängden är M0, M1 och M3:

M0 är allmänhetens innehav av sedlar och mynt. Enligt Riksbankens hemsida finns det ca 99 miljarder kr i cirkulation.

M1 är M0 + avistainlåning. Detta är alltså vad som finns tillgängligt snabbt antingen i kontanter eller i banktillgodohavanden på svenska banker. Enligt riksbankens hemsida är detta mått 1 616 miljarder kr.

M3 är M1 + inlåning med vissa villkor samt allmänhetens innehav av vissa värdepapper. Enligt Riksbankens hemsida är detta mått 2 440 miljarder kr.
99 / 2440 = 0,04 = 4% är skuldfria pengar.
(siffrorna är tagna från www.riksbank.se/svenskstat/ 2012-03-17)"

Man kan ju roa sig med att i tanken fundera över hur det lär se ut på gatorna när bankerna skall betala ut 2440 miljarder med endast 99 miljarder i kontanter. Att vi går mot det första kontantlösa samhället i världen är kanske inte så konstigt, men desto mer skrämmande.


Tack för en bra blogg!

Anders Limes

8 april 2012 17:31

Snyggt. Och tack för uppmuntran. Du har väl sett Jannes kommentar - ni kommer till samma storleksordning. Jag får fundera igen hur formeln x/y kan harmonisera med era siffor.

Och som sagt; självfallet använder jag kontanter överallt och alltid där det är möjligt. Vilket i kombination med intermittent skinnpaj utan tvekan klassat mig som kriminell i mångas ögon :-)

Bästa hälsningar,
Anders

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Anders Limes - 25 oktober 2015 15:49

    Invandringen till Sverige slår, som bekant, alla rekord. Nedan tankar om detta.   1. Syfte   Vilket syfte invandringen har för våra ägare (”eliten”) finns det olika uppfattningar om. En gör gällande, att den drivande dynam...

Av Anders Limes - 9 juli 2015 11:30

Jag har varit borta från bloggen ett tag, som ni säkert har märkt.   Orsaken är, att jag har ägnat all min energi åt att istället bygga en framtid åt mig och min familj - genom att skaffa gård, djur, kunskaper, nätverk, osv är vi nu på en kurs so...

Av Anders Limes - 25 juni 2012 21:24

Det djupa och egentliga syftet med Euron - liksom med all skuldvalutor - är att möjliggöra bankirernas stöld av fokens egendom, som vi tidigare gått igenom. Vi minns även, att det bankirkontrollerade NATO med stöd av det bankirkontrollerade Sverig...

Av Anders Limes - 24 juni 2012 20:19

För inte så länge sedan tog jag ett spadtag i den hundraåriga rabatten av såpnejlikor. Det var svårt, tungt att komma nedåt med spaden, men efter mycket hackande lyckades jag bända upp en fyrkant jord. Och då såg jag orsaken till motståndet: he...

Av Anders Limes - 19 juni 2012 21:23

Stuxnet är samtidens bästa datorvirus. Det är helt enkelt en fantastisk skapelse, en tour de force i destruktivitet. Vi känner numera till en hel del om Stuxnet. Det är ganska stort för att vara ett virus, en halv megabyte, men det är sannerl...

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7 8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2012 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards